Frånd häst till cykel!

Frånd häst till cykel!

fredag 4 november 2016

Gamla körvägar 1

Att följa gamla körvägar är ett spännande sätt att upptäcka historien. Jag kallar det körvägar för att man körde med häst och vagn på dessa innan bilismen kom. Att idag köra på dessa vägar, ja då passar MTB utmärkt eftersom vägarna kan vara och är både igenväxta och eftersatta i underhåll. Jag har valt att försöka ta mig från Västerhaninge söder om Stockholm till Nynäshamn. Till min hjälp har jag gamla kartor och en smula fantasi. Och förstås milstenar, dessa förträffliga markörer hur vägarna var dragna. På den ekonomiska kartan från 1951 är dessa utmärkta med Ms. På Generalstabskartan från 1873 markeras milstenarna med ett sträck över vägen. Trodde först att det betydde vägbom, men så är alltså inte fallet.

Min cykelfärd börjar som sagt i Västerhaninge. Startar man från Västerhaninge kyrka kör man söderut förbi Ribby. Vid Ribbylund tar vägen av mot Fors gård. Precis när man svängt kan man se min färds första milsten.

Den anger att vi är en halvmil från den tidigare som står vid nuvarande Dalarövägen. Den står en bit från nuvarande dragning av vägen. Tidigare var där ingen korsning utan vägen gjorde en naturlig böj. Efter några hundra meter när man passerat först det gamla bussgaraget och sedan Fors gård samt kört över Vitsån, går en grusväg upp till höger, till Berget. Denna väg leder så småningom ned till grinden till Berga gård. Idag finns bara stolparna kvar, som ett malplacerat bygge mellan gamla Rv73 och nuvarande Rv73, dvs motorvägen.

Efter ytterligare några hundra meter tar man av till vänster och kommer in på gamla Rv73, numera Lv545. Vid busshållplatsen Näringsberg finns en tunnel under motorvägen. Vägen heter Ganstabergsvägen. Där kör man in och letar sig fram till Ganstavägen vilken svänger till höger.  Ganstavägen är den äldsta delen vägen söderut. Precis när man kommer ut på gärdet står den där, milstenen som säger att vi är tre mil från Stockholm. 

Och strax till vänster går vägen till Näringsberg. Idag har Amfibieregementet stängt av vägen fram till herrgårdsbyggnaden Näringsberg.

Efter några tramptag kommer man fram till vägen som går ner till Söderby brygga och Almåsa. Man tar vänster på den och när man kommit över krönet finns en liten stig ner till höger. Här torde vägen ha gått vidare. Man passerar Fållbrunna mangårdsbyggnads vackra fasad och fortsätter förbi skylten återvändsgränd. Vi är nu på den gamla körvägen. Vägbanken är rejäl som det kommer att visa sig att den är på många ställen. 


Körvägen leder fram till den gamla gården Åfiske, eller Åfisket som det står på den gamla kartan. Man kör över gården och svänger ned till höger mot lv545 igen. Man fortsätter till vänster på den och passerar den gamla skolan i Östnora och som ligger på vänster sida. När man passerat det sista huset på höger sida fortsätter körvägen direkt ned till höger. 



Man passerar över den gamla träbron och fortsätter uppför backen mot Västnora. Mitt i backen står nästa milsten som säger att vi är en kvarts mil från tremils-stenen. Det var egentligen denna sten som väckte mitt intresse för hur det såg ut förr, innan asfaltsvägarna anlades. "Varför står denna sten på en plats vid en gammal grusväg?"



Här är vägen farbar ända fram till Fredriksborg. Idag finns där en y-korsning som om man kunde ta vänster, så skulle man komma ned till körvägen på andra sidan lv545. Istället har jag svängt till vänster ned på asfaltsvägen för att komma ned till länsvägen. Nere i svackan syns den gamla körvägens bank tydligt på vänster sida. Till höger på bilden syns nuvarande länsväg.



Den är dock svår att cykla på då det i slutet av den har växt upp en hel del sly. Efter passering av Häringe grindar, återfinns stubben av en gigantisk ek vilken enligt lokala källor varit i vägen för många fordon. Kreuger torde ha fördats denna väg från Stockholm till sitt Häringe slott som var i hans ägo innan kraschen på 30-talet.



Direkt efter bergsklacken på vänster sida går körvägen in. Här är vägbanken lätt igenväxt men en helt klart cykelvänlig.



Här passerar man det gamla Fiskartorpet på vänster sida och Tegelbacken på höger. Vägen blir så småningom en del av Hemfosavägen där man i kurvan ner mot länsvägen tar av mot höger, förbi Ryttartorpet, mot Sotholmen. Tidigare huserade Länkarna här men efter Stockholm stads försäljning av Häringe Skog för några år sedan är Sotholmen nu i privat ägo. 


Ännu tidigare var här provinsialläkarmottagning. Jag cyklade över gården och tog vänster mellan några ekonomibyggnader och kom återigen ut på den gamla körvägen. Här återfinns nästa milsten. 




Jag är nu halvmilen från Ganstavägen.

Efter en felväxling i den branta uppförsbacken mot Lillbacken, ledde jag cykeln upp till krönet. Enligt kartan vek vägen kraftigt ned mot vänster igen. Ser dock naturligt ut om man betraktar det som finns kvar av igenvuxen väg. Enligt en lokal källa har körvägen dock fortsatt upp förbi gården Lillbacken. Här bodde Ivar Lo-Johanssons föräldrar på bottenvåningen i den gamla parstugan från 1840-talet, innan de flyttade till Ådala, där Ivar så småningom föddes.

Nere på länsvägen igen trampar jag vidare uppför Storbacken som vi numera kallar den sega backen upp till Landberga. Här uppe ligger den gamla vägbanken på vänster sida om vägen. Körvägen blev sen korsad av länsvägen för numer är det skyltat Gamla Hammerstavägen.


Här finns till och med vägräcke. Körvägen slutar någonstans på privat tomt. Så efter hundra meter går vägen in mot Ådala. Man följer vägen in mot Ådala och när man passerat ån tar man vänster för att komma till länsvägen igen. Men alldeles innan korsningen tar man höger upp mot torpet Solskenet. Här uppe har vi nästa milsten. 



Vägen fortsätter ned till Hammersta gård. Nästa etapp går alltså från Hammersta till Nynäshamn.

2 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Härligt Kjell! Kanske jag hakar på nästa år på Cykel :-)
    Janne J

    SvaraRadera